I Tiktoks tidevarv behövs musik och bild mer än någonsin

Här kan du läsa min debattartikel, som publicerades i Upsala nya tidning den 13 juni 2024.

Estetiska utbildningar behövs mer än någonsin!

När jag var liten spelade alla blockflöjt i trean innan de flesta gick över till ett valfritt instrument i fyran. Kommunala musikskolan var frivillig men upplevdes av många som obligatorisk. Vi formades i en anda där musikundervisning var tillgänglig, ofta avgiftsfri eller subventionerad, klassutjämnande och integrerande. För mitt eget tio-åriga barn är det inte med samma självklarhet valet hamnar på piano eller gitarr när det ska väljas fritidsaktivitet. Idag sker det i konkurrens med sociala medier, dataspel och tidsslukande appar. Frågan är vad mer än tid som riskeras i denna samhällsutveckling. De digitala aktiviteterna vänjer hjärnan vid att saker ska gå snabbt. Yta har ersatt kulturell fördjupning. Passiv konsumtion har ersatt kreativitet. Istället för att hitta sig själv handlar sociala medier och dataspel om att jämföra sig med andra.

Livets teater kan vara nog så prövande. Jag vill påstå att estetik mer än någonsin behövs som motpol till nätaktiviteterna, men tyvärr signalerar samhället att kultur inte är så viktigt.

Några exempel:

- Regeringen beslutade 2023 att halvera statligt stöd till Kulturskolan och trots nedläggningshot i flera städer och färre platser för barn ligger det kvar på den låga nivån 2024.
- I grundskolan försvinna elevens val från höstterminen 2024. Valkurserna har ofta varit estetiska, tex körsång, dramatik eller musikensemble, och möjliggjort fördjupning utöver obligatorisk bild och musik.
- I gymnasiet har estetämnen genomgått en liknande nedprioritering, då musik och bild i skolreformen 2011 degraderades till valbara kurser. Trots vissa politikers strävan att återinföra dem har så inte blivit fallet.
- Under det senaste decenniet har det samtidigt skett en påtaglig nedgång i antal sökande elever till estetiska program. Enligt Skolverket minskade antalet förstahandssökande 28 % mellan åren 2011 och 2019.

Exemplen tyder på nonchalans hos beslutsfattare när det gäller estetisk verksamhet. Är det för att mätbara ämne har högre status än det som vissa betraktar som ”flumämnen”? Dock riskerar de att ”kasta ut barnet med badvattnet”. I PISA-undersökningen har Sverige under ett drygt decennium visat ett pinsamt dalande resultat i matematik och läsning vid internationella jämförelser och det är slående hur flera av länderna, som Finland och Kanada, som har goda PISA-resultat även värdesätter estetiska ämnen i hög grad.

Jag hävdar att ökad satsning på kultur banar vägen mot ett bättre samhälle med både smartare och lyckligare människor.

Att ägna sig åt kultur skänker mening och behållning inte bara för stunden utan ger ett varaktigt livslångt värde. Den som lär sig spela ett instrument tvingas till koncentration och fördjupning. Den tålamodskrävande aktiviteten blir en kontrast till dagens snuttifierade Tiktok-kultur. På köpet får man utlopp för sina känslor och bättre förståelse för sig själv.

Man mår bra av att ägna sig åt musik. Evidensbaserad forskning inom musikpsykologi och terapi visar att musik lindrar ångest, oro och depression genom att påverka hjärnan och nervsystemet. Vi ser larmrapporter om ökade köer till BUP och grundskolebarn med problematisk skolfrånvaro. På senare tid har det höjts röster om att införa mobilförbud under skoldagar men det behövs mer för att uppmuntra barn och ungdomar att ta del av estetisk verksamhet – för att det är lustfyllt men även för att det förhöjer hälsan.

Kultur sammansvetsar människor. Estetiska och skapande verksamheter gynnar människors gemenskap. Ungdomsgårdar för en tynande tillvaro. Musikfestivaler och andra evenemang har blivit ovanligare i det digitaliserade samhället, dessutom ofta kostsamma. Samtidigt larmas om destruktiva subkulturer, gängkriminalitet och ökad droganvändning, som inte endast utspelar sig i socialt utsatta förorter, utan på alla skolor och flera bostadsmiljöer. Låt satsningar på kultur och musik blir alternativ till den märkesprylarans pengafixerade materialismen.

Slutsatsen är att både föräldrar, lärare, rektorer och beslutsfattande politiker måste ansvara för att uppmuntra barn och unga att ägna sig åt kultur. Föräldrar: Se till att barn får gå i kulturskola och lära sig spela instrument. Lärare/rektorer: Möjliggör estetiska utbildningsalternativ och prioritera teater och musik på skoltid. Beslutsfattare: Höj statusen och öka bidragen till kulturella verksamheter.

Livet är kort men konsten är lång. Vi måste återerövra kulturen!

Maria Sörgjerd, gymnasielärare

Musikaliska fenomen

I Tiktoks tidevarv behövs musik och bild mer än någonsin

Andra inlägg